LIVSMEDEL

Inom kategorin livsmedel inkluderas växthusgasutsläppen från:

  • Odlingen av grödor och uppfödning av djur, t ex utsläpp av koldioxid från traktorer som används på gården, och metan från idisslare.

  • Produktion av insatsvaror som används på gården, så som produktion av konstgödsel, bekämpningsmedel, el och fossila bränslen. 

  • Produktion av djurfoder.

  • Energianvändning i samband med livsmedelsförädling, t ex i mejerier och kvarnar.

  • Transporter av konstgödsel, fossila bränslen och foder.

  • Transport till Sverige i de fall livsmedel importeras, och alla transporter av livsmedel fram till butik.

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från: 

  • Tillverkning av förpackningsmaterial till livsmedel, eftersom dessa utsläpp generellt sett är små i förhållande till utsläppen från produktionen av livsmedel. 

  • Transporter av livsmedel från butik till konsument. Dessa utsläpp är inte försumbara, men brukar räknas till transportsektorn snarare än livsmedelssektorn. 

  • Energianvändning vid matlagning i hemmet. Dessa utsläpp är inte försumbara, men brukar räknas till boendesektorn snarare än livsmedelssektorn. 

  • Produktion av infrastruktur (t ex vägar för transporter), jordbruksmaskiner och byggnader. 

Vad ingår i de olika dieterna? 

I spelet ingår ett antal kort med livsmedelskonsumtion enligt olika dieter: blandkost (med kött av olika ursprung), vegetarian och vegan. Blandkost ”svenskt genomsnitt” avser den genomsnittliga konsumtionen av livsmedel i Sverige per person år 2013, enligt data från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. De andra dieterna har konstruerats i syfte att vara jämförbara, och samma dieter som används här ligger till grund för en forskningsstudie från 2016. Alla dieter innehåller ett lika stort intag av kalorier. 

I den vegetariska dieten har kött ersatts av baljväxter, ägg och ost. I vegandieten har mjölkprodukter ersatts av sojaprodukter och vegetabiliska oljor, och kött, ägg och fisk har ersatts av vegetabiliska proteinkällor, främst baljväxter, nötter och frön. Proteinintaget i vegandieten är lägre än i de andra dieterna, men i linje med rekommenderade nivåer. Mer information om dieterna finns här

På korten med ”blandkost frigående kor” och ”blandkost frigående kyckling” har vi antagit att köttkonsumtionen ligger på samma nivå som i den genomsnittliga svenska dieten, men att allt kött kommer från frigående kor, respektive frigående kyckling. 

Vad menas med ”frigående kor” och ”frigående kycklingar”?

”Frigående kor” avser nötkreatur som går fritt på bete, till skillnad från nötkreatur som står uppställda i stall (en vanlig uppfödningsmetod i många länder). Kor används i detta fall som en generisk beteckning på nötkreatur, även om kött från nötkreatur av hankön också ingår. 

”Frigående kycklingar” avser kycklingar som går fritt utomhus, till skillnad från konventionellt uppfödda kycklingar som visserligen också är frigående, men inomhus (uppfödningssystemet motsvarar det som på engelska kallas freerange chicken). Båda uppfödningssystemen kan anses motsvara ekologisk djuruppfödning med avseende på djurvälfärd, även om både korna och kycklingarna äter en del konventionellt odlat foder. 

Vad menas med ”måltid”?

Begreppet ”måltid” förekommer på vissa kort (måltid med fläskkarré/T-benstek/kycklingben/vegofärssås/halloumiburgare). I dessa fall ingår tillbehör till det kött eller köttsubstitutet som nämns på korten. Mer specifikt har vi räknat med följande tillbehör:  

  • Fläskkarré 150 g, med 300 g potatis 

  • T-benstek 150 g, med 300 g potatis

  • Kycklingben 150 g, med 300 g potatis

  • Halloumiburgare 100 g, med 60 g bröd

  • Vegofärssås 150 g, med 75 g pasta

I samtliga fall står köttet eller köttsubstitutet för huvuddelen av växthusgasutsläppen. 

Varifrån kommer maten? 

Maten i samtliga dieter och måltider avser genomsnittlig konsumtion i Sverige. I de fall livsmedel importeras har vi beaktat det och räknat med utsläppen från import till Sverige. 

Varför har nötkött och mejeriprodukter så stora utsläpp?

Den uppmärksamma spelaren noterar att produkter från nötkreatur (nötkött, mjölk, ost, smör, etc) ger ett stort bidrag till utsläppen av växthusgaser, jämfört med andra livsmedel. 

Livsmedel från nötkreatur har hög klimatpåverkan av tre anledningar: 1) nötkreatur är idisslare som släpper ut metan (till skillnad från gris och kyckling), 2) nötkreatur har lägre fortplantningstakt än gris och kyckling, och 3) nötkreatur har lägre foderomvandlingsförmåga (dvs hur mycket kött som produceras av en viss mängd foder) än övriga djurslag. Lägre fortplantningstakt syftar på att en ko i regel bara föder en kalv per år, jämfört med en sugga som får mellan 20 och 30 kultingar per år och en höna som lägger flera hundra ägg per år. 

Utmärkande för idisslare (så som kor, får och vattenbufflar) är deras förmåga att smälta gräs. Det sker i magen med hjälp av särskilda mikroorganismer som bryter ner cellulosan i gräset. Samtidigt bildas metan som släpps ut när djuren andas. För mejeriprodukter står utsläppen av metan från kornas fodersmältning för knappt hälften av de totala utsläppen.

Är maten ekologisk eller konventionell?

De utsläppssiffror som redovisas på korten kan anses representativa för konventionellt såväl som för ekologiskt framställda livsmedel. Flera stora studier har jämfört klimatpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och kommit fram till att det i princip inte finns några skillnader. Å ena sidan används inte konstgödsel i det ekologiska jordbruket vilket är positivt ur klimatsynpunkt eftersom produktionen av konstgödsel kräver väldigt mycket energi. Å andra sidan är skördarna lägre inom det ekologiska jordbruket, vilket gör att den totala klimatpåverkan som ett hektar odlingsmark ger upphov till fördelas på en mindre mängd livsmedel. Sammantaget jämnar det ut sig när klimatpåverkan per kg produkt beräknas. Notera att vi i kortspelet Klimatkoll enbart behandlar klimatpåverkan och inte andra miljö eller hållbarhetsfrågor som ofta förknippas med klimatfrågan. Vissa ekologiska livsmedel kan alltså ha en rad andra positiva effekter för andra miljöfrågor, hälsofrågor osv men det behandlad inte i detta spel.

Vad är vegofärssåsen baserad på? 

Vi har antagit att den vegetariska färssåsen är baserad på vegetabiliskt protein, t ex soja-, vete- eller havreprotein. Utsläppssiffran skall ses som en kvalificerad uppskattning då det inte finns så många publicerade studier på vegetabiliska proteinkällor.

  

Varför har sockerärtor transporterade med lastbil från Holland så låga utsläpp? 

Generellt sett är livsmedelstransporter mycket effektiva. Därför får t ex inte sockerärtor från Holland så stora utsläpp trots att de transporteras en relativt lång väg. Av samma anledning är utsläppen för rosor från Holland till 99% kopplat till uppvärmning och belysning i växthus, och mindre än 1% till transporter. 

Hur har maten transporterats innan den når konsument? 

Vi har gjort så realistiska antaganden som möjligt gällande transportsträckor och transportmedel (lastbil/båt/tåg/flyg) i syfte att så väl som möjligt avspegla verkliga förhållanden. Vi har t ex antagit att bananer transporteras med båt från Sydamerika, och att all dryckesmjölk är producerad i Sverige. 

För de flesta livsmedel står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Ett viktigt undantag är flygtransporterade livsmedel, t ex vissa exotiska frukter, sockerärtor och sparris. Flygtransporterade frukter och grönsaker kan få lika stor klimatpåverkan som nötkött. Generellt sett spelar det dock mycket större roll vad vi äter, än var maten är producerad. 

När det gäller bananer som kommer med båt från Sydamerika står transporter för en tredjedel av utsläppen.

Hur stor är en tallrik havregrynsgröt, en tallrik yoghurt och två mackor?

Vi har gjort följande antaganden om portionernas storlek:

  • En tallrik yoghurt med müsli består av 300 g yoghurt och 70 g müsli

  • Varje ostmacka består av 35 g bröd, 15 g ost och 7,5 g smör

  • Varje äggmacka består av 35 g bröd, 60 g ägg och 7,5 g margarin

  • En tallrik havregrynsgröt består av 100 g havregryn och 150 g havremjölk

Ingår transporter från butik till konsument?

Nej, det ingår inte. Dessa utsläpp är visserligen inte försumbara, men brukar räknas till transportsektorn snarare än livsmedelssektorn.

Ingår energianvändningen vid matlagning i hemmet?

Nej, det ingår inte. Dessa utsläpp är visserligen inte försumbara, men brukar räknas till boendesektorn snarare än livsmedelssektorn. 

Räkneexempel ”Livsmedel”

Två ostmackor med smör om dagen under ett år 

För att beräkna växthusgasutsläppen från de två ostmackorna har vi räknat med följande indata:

  • Mängd bröd per macka: 35 g

  • Mängd smör (80% fett) per macka: 7,5 g

  • Mängd ost (28% fett) per macka: 15 g

  • Klimatavtryck bröd: 1,2 kg CO2 per kg bröd

  • Klimatavtryck smör: 17,1 kg CO2 per kg smör

  • Klimatavtryck ost: 11,6 kg CO2 per kg ost

 

Först beräknades hur mycket bröd, smör och ost som konsumeras total under ett år. Beräkningen visar att det går åt 25,6 kg bröd, 5,5 kg smör och 11 kg ost (35 g bröd×2×365; 7,5 g smör×2×365; 15 g ost×2×365).

 

Därefter beräknades utsläppen av växthusgaser genom att multiplicera den totala mängden bröd, smör och ost med klimatavtrycken för motsvarande livsmedel. Beräkningen visar att det släpps ut 252 kg CO2, vilket har avrundats till 250 kg på kortet (25,6 kg bröd×1,2 kg CO2 per kg bröd + 5,5 kg smör×17,1 kg CO2 per kg smör + 11 kg ost×11,6 kg CO2 per kg ost).

 

Klimatavtrycken för bröd, smör och ost inkluderar utsläppen av växthusgaser från uppfödningen av kor och odlingen av spannmål (inklusive foder till korna), produktionen av insatsvaror, förädling och transport. I klimatavtrycken för bröd, smör och ost har vi även räknat med ett svinn på 37% för bröd, 22% för smör och 13% för ost. 

Referenslista ”Livsmedel”

  • Livsmedelskonsumtion i genomsnittlig svensk blandkost: Jordbruksverket (2014) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll; Livsmedelsverket (2012) Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige.

  • Livsmedelskonsumtion i de olika dieterna: Kapitel S1 i Bryngelsson m. fl. (2016) How can the EU climate targets be met? An analysis of food and agriculture. SUPPLEMENTARY MATERIAL.

  • Växthusgasutsläpp från produktion av enskilda livsmedel: Beräkningar i en beräkningsmodell utvecklad av forskare på Chalmers tekniska högskola. Mer information om beräkningsmodellen (på engelska) finns i kapitel S5 i Bryngelsson m. fl. (2016) How can the EU climate targets be met? An analysis of food and agriculture. SUPPLEMENTARY MATERIAL. 

  • Utsläpp av metan från idisslares matsmältning:  Moraes m. fl. (2014).

  • Utsläpp av lustgas från jordbruksmark: Shcherbak m. fl. (2014) och Lesschen m. fl. (2011).