BOENDE

Inom kategorin boende inkluderas växthusgasutsläppen från:

  • Produktion av el och fjärrvärme för uppvärmning. 

  • För kyl, frys, matlagning, disk, tvätt etc. ingår i de flesta fall tillverkningen såväl som användningen av apparaterna.

 

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från:

  • Byggnation och underhåll av hus och lägenheter. 

Vad i köksrenoveringen ger de stora utsläppen?

Ungefär hälften av utsläppen kommer från tillverkningen av vitvaror och diskbänk, och andra hälften från tillverkningen av skåp och hyllor. Viktmässigt står skåp och hyllor, som vi antagit är tillverkade i trä, för ca 80% av den totala materialåtgången. När det gäller tillverkningen av spånskivor till skåp och hyllor har vi räknat med utsläpp från avskogning som hänger samman med ökad efterfrågan på skogsråvara, globalt sett (se beskrivning ovan om utsläpp från avskogning). 

Produktionsutsläppen för vitvarorna har beräknats genom att beakta alla ingående material. Den nya kombinerade kylen/frysen, till exempel, väger 70 kg, och består av kolstål (47%), polystyrenplast (14%), polyuretanplast (14%), glas (10%) och en lång rad små mängder av andra material så som koppar, aluminium och elektronikkomponenter. Materialsammansättningen i en kombinerad kyl/frys har hämtats från EC (2016). De ingående materialens vikt har därefter multiplicerats med utsläppsvärden för motsvarande material. Utsläppsvärdena anger hur mycket växthusgaser som släppts ut i samband med brytning och anrikning av 1 kg material.

Bilresor i samband med köksrenoveringen är inte medräknade, och inte heller den el som används i samband med att installera det nya köket, t ex till skruvdragare och andra maskiner. 

Vad omfattar köksrenoveringen? 

Vi har antagit att köksrenoveringen innebär att följande köksutrustning byts ut:

  • En kombinerad kyl/frys (220/100 liter)

  • Elektrisk spis 

  • Elektrisk ugn 

  • Mikrovågsugn 

  • Köksfläkt 

  • Diskmaskin 

  • Diskho och vattenkran  

  • Köksskåp och hyllor

  • Diskbänk

Har materialåtervinning beaktats?

Vi har använt globala genomsnitt för återvinning av metaller, plaster, glas och papper. När det gäller träbaserade material som inte kan materialåtervinnas, t ex träskivor, så antar vi att de förbränns och att energin utnyttjas för fjärrvärme (i Sverige).

Vad menas med ”äldre/standard/snålspolande” duschmunstycken?

Olika typer av duschmunstycken förbrukar olika mycket vatten. Moderna duschmunstycken förbrukar generellt sett betydligt mindre vatten än gamla varianter. Vi har räknat med att de olika duschmunstycken förbrukar följande mängder vatten: 

  • Äldre duschmunstycken: 30 liter per minut

  • Standardduschmunstycken: 12 liter per minut 

  • Snålspolande duschmunstycken: 6 liter per minut

Vad menas med ”restprodukter från skogsbruket”?

Det syftar på allt ifrån grenar, ris och bark, till flis och spån. Svensk fjärrvärme kommer främst från förbränning av sopor och restprodukter från skogsbruket.

Hur stor andel av Sveriges befolkning har fjärrvärme?

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms upp med fjärrvärme enligt Energimyndigheten. 

Varför står det att utsläppen gäller för ”nordisk elmix” på kortet med uppvärmning med bergvärme? 

Elförbrukningen avser den el som används för att driva bergvärmepumpen.  

Varför används utsläppsvärden för nordisk elmix och inte svensk? 

Därför att det finns en gemensam elmarknad i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) som innebär att det finns en betydande elhandel mellan länderna, och att elpriset sätts på en gemensam elbörs. Det är svårt, och inte så relevant, att separera ut svensk el specifikt. När det gäller fjärrvärme däremot har i princip varje storstadsregion sitt eget separata system.

Vad består nordisk elmixen av?

Den består till 40% av el från vattenkraft, 35% av el från kärnkraft, 12% av el från naturgas, 9% av el från vindkraft och 4% av el från kolkraft. Den nordiska elmixen släpper i genomsnitt ut 35 g CO2 per MJ, enligt Martinsson m. fl. (2012), vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på 172 g CO2 per MJ, enligt Econometrica (2011). 

Hur mycket diskvatten används vid handdisk och vad är temperaturen? 

Vi har antagit att vattnet är 46 °C, och att 15 liter vatten används. 

Hur varmt är vattnet i duschen? 

Vi har antagit att duschvattnet är 39 °C. Om man i fallet med en 10 min dusch med standardmunstycke sänker temperaturen med 5 °C (till 34 °C) så sjunker utsläppen med 16%. 

Vilken inomhustemperatur har ni räknat med och hur påverkas utsläppen om man sänker temperaturen ett par grader?

Vi har inte gjort några specifika antaganden angående inomhustemperatur utan använt oss av statistik från Energimyndigheten på faktisk energianvändning för uppvärmning. Sänkning av temperaturen med en grad minskar energianvändning med ca 5%, enligt Energimyndigheten.

Hur mycket bensin drar gräsklipparen?

Vi har antagit att den drar 1 liter bensin per timme, och att man kan klippa 1000 m2 på en timme. 

Räkneexempel ”Boende”

Duscha i 5 min varje dag i ett år med snålspolande munstycke och varmvatten från fjärrvärme

För att beräkna växthusgasutsläppen från denna aktivitet har vi räknat med följande indata:

 

  • Vattenförbrukning snålspolande munstycke: 6 liter per minut

  • Vattentemperatur duschvatten: 39 °C

  • Vattentemperatur inkommande vatten (innan uppvärmning): 8 °C

  • Energibehovet för att värma en liter vatten en grad: 0,004184 MJ 

  • Utsläpp från svensk fjärrvärmeproduktion: 22,5 g CO2 per MJ 

 

Först beräknades hur mycket varmvatten som total förbrukas under ett år genom att multiplicera vattenflödet med duschtiden och antal dagar på ett år. Beräkningen visar att duschandet kräver 10 950 liter varmvatten per år (6 liter per minut×5 minuter×365 dagar per år).

 

Sedan beräknades hur mycket energi som går åt för att värma upp 10 950 liter vatten från 8 °C, till 39 °C, genom att multiplicera energibehovet för att värma en liter vatten en grad med antalet grader som vattnet måste värmas, och den totala vattenmängden. Beräkningen visar att det krävs 1420 MJ per år för att värma upp vattnet (31 grader×0,004184 MJ per grad×10 950 liter).

 

Till slut beräknades utsläppen av växthusgaser genom att multiplicera det totala energibehovet med utsläppen av växthusgaser från svensk fjärrvärmeproduktion. Beräkningen visar att det släpps ut 32 kg CO2, vilket har avrundats till 30 kg på kortet (1420 MJ per år×22,5 g CO2 per MJ).

 

Referenslista ”Boende”

  • Uppvärmningsbehov bostäder i Sverige: Energimyndighetens kalkylator

  • Genomsnittlig bostadsarea för olika boendeformer i Sverige: SCB:s statistikdatabas

  • Utsläpp från elproduktion (nordisk elmix): Martinsson m. fl. (2012) 

  • Utsläpp från avskogning i samband med produktion av spånskivor: Searchinger m. fl. (2018)

  • Utsläpp från svensk fjärrvärmeproduktion: Energiföretagen (2017)