BOENDE

Här finns beräkningsförklaringar för alla kort i kategorin Boende i senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021). Beräkningsförklaringens svårighetsgrad anges intill varje kort. 

Inom kategorin Boende inkluderas växthusgasutsläppen från:

​- Produktion av el och fjärrvärme för uppvärmning.
– För kyl, frys, matlagning, disk, tvätt etc. ingår i de flesta fall såväl tillverkning som användning av apparaterna.

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från:

​- Byggnation och underhåll av hus och lägenheter.

VANLIGA FRÅGOR

Undrar du något om ett specifikt kort, eller tycker att något är oklart? Här har vi svarat på frågor vi ofta får kring kort i kategorin Boende från olika utgåvor av Klimatkoll. Hittar du inte det du söker? Då får du gärna höra av dig till hej@kortspeletklimatkoll.se så svarar vi så snart vi kan!

Olika typer av duschmunstycken förbrukar olika mycket vatten. Moderna duschmunstycken förbrukar generellt sett betydligt mindre vatten än gamla modeller. Vi har räknat med att de olika duschmunstycken förbrukar följande mängder vatten: 

      – Äldre duschmunstycken: 30 liter per minut
      – Standardduschmunstycken: 12 liter per minut 
      – Snålspolande duschmunstycken: 6 liter per minut

I den senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021) räknar vi med svensk elmix (med ett utsläppsvärde på 13 g CO2e per MJ). I tidigare utgåvor räknade vi med nordisk elmix (med ett utsläppsvärde på 35 g CO2e per MJ). Anledningen är att det finns en gemensam elmarknad i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) som innebär att det finns en betydande elhandel mellan länderna, och att elpriset sätts på en gemensam elbörs (när det gäller fjärrvärme däremot har i princip varje storstadsregion sitt eget separata system). 

I den senaste utgåvan av Klimatkoll har vi bytt från nordisk till svensk elmix för att Energimyndigheten har gjort detsamma. Det i sin tur hänger samman med att den beräkningsmetod som Energimyndigheten numera använder för att beräkna utsläppen ändrades i samband med att EU-kommissionen tilldelade medlemsländerna en framräknad användarmix för respektive land med hänsyn till import och export, samt att andelen förnyelsebara energikällor har ökat. Mer information finns i Energimyndigheten (2020).

Svensk elmix kommer bland annat från vattenkraft, kärnkraft och naturgas (fossilgas).

Vi har antagit att den drar 1 liter bensin per timme, och att det tar en timme att klippa en gräsmatta på 1 000 m2.

Notera att denna fråga gäller ett kort som inte ingår i den senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021), och därför inte finns med bland korten som har beräkningsförklaringar.

Vi har antagit att en köksrenovering innebär att följande utrustning byts ut:

      – En kombinerad kyl/frys (220/100 liter)
      – Elektrisk spis 
      – Elektrisk ugn 
      – Mikrovågsugn 
      – Köksfläkt 
      – Diskmaskin 
      – Diskho och vattenkran  
      – Köksskåp och hyllor
      – Diskbänk

Ungefär hälften av utsläppen kommer från tillverkningen av vitvaror och diskbänk, och andra hälften kommer från tillverkningen av skåp och hyllor. Viktmässigt står skåp och hyllor, som vi antagit är tillverkade i trä, för ca 80 % av den totala materialåtgången. När det gäller tillverkningen av spånskivor till skåp och hyllor har vi räknat med utsläpp från avskogning som hänger samman med ökad efterfrågan på skogsråvara (se fråga om utsläpp från avskogning). 

Produktionsutsläppen för vitvarorna har beräknats genom att beakta alla ingående material. Den nya kombinerade kylen/frysen, till exempel, väger 70 kg, och består av kolstål (47 %), polystyrenplast (14 %), polyuretanplast (14 %), glas (10 %), och små mängder av en lång rad andra material såsom koppar, aluminium och elektronikkomponenter. Materialsammansättningen i en kombinerad kyl/frys har hämtats från EC (2016).

De ingående materialens vikt har multiplicerats med utsläppsvärden för motsvarande material. Utsläppsvärdena anger hur mycket växthusgaser som släppts ut i samband med brytning och anrikning av 1 kg material.

Bilresor i samband med köksrenoveringen är inte medräknade, och inte heller den el som används i samband med att installera det nya köket, t ex till skruvdragare och andra maskiner. 

Notera att denna fråga gäller ett kort som inte ingår i den senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021), och därför inte finns med bland korten som har beräkningsförklaringar.

Det syftar på allt ifrån grenar, ris och bark, till flis och spån. Svensk fjärrvärme kommer främst från förbränning av sopor och restprodukter från skogsbruket.

Vi har använt globala genomsnitt för återvinning av metaller, plaster, glas och papper. När det gäller träbaserade material som inte kan materialåtervinnas, till exempel träskivor, så har vi antagit att de förbränns och att energin utnyttjas för fjärrvärme (i Sverige).

När det gäller produktion av spånskivor till köket ingår utsläpp från avskogning, men som det står på kortet leder avskogning till stora men svåruppskattade utsläpp, varför den totala utsläppssiffran skall tolkas med viss försiktighet. 

Eftersom de befintliga arealerna åkermark i världen redan används för olika ändamål, framför allt matproduktion, leder ökad användning av skogsråvara till att mer åkermark måste skapas. Detta sker idag i stor utsträckning genom att skog huggs ner och skogsmarken omvandlas till åkermark. 

Avskogning leder till stora utsläpp, som dels beror på att allt kol som tidigare var bundet i träden släpps ut som koldioxid (när träden bränns, vilket är vanligt förekommande), och dels på att kol som tidigare var bundet i marken, bryts ner och avgår till atmosfären i form av koldioxid. Utsläppen från avskogning i samband med produktion av spånskivor baseras på en studie av Searchinger m. fl. (2018)

Notera att denna fråga gäller ett kort som inte ingår i den senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021), och därför inte finns med bland korten som har beräkningsförklaringar.

Vi har inte gjort några specifika antaganden angående inomhustemperatur utan använt oss av statistik från Energimyndigheten på faktisk energianvändning för uppvärmning. Sänkning av temperaturen med en grad minskar energianvändning med ca 5 %, enligt Energimyndigheten.

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms upp med fjärrvärme, enligt Energimyndigheten.