Mängden godis som måste produceras beräknas baserat på följande data: 

– Årskonsumtion av godis per svensk: 15 kg (källa: Jordbruksverket och SCB, 2019).
– Svinn: 7 %

En genomsnittlig svensk äter 15 kg godis per år. För att tillgodose denna ”slutkonsumtion” måste mer godis produceras, på grund av svinn i leden mellan producent och konsument. Svinn avser den andel av en producerad mängd livsmedel som av olika skäl inte äts upp. För att få en korrekt bild av klimatpåverkan måste även utsläppen för det som inte äts upp räknas med. 

Att godis har ett svinn på 7 % innebär att 7 % av allt godis som produceras, inte äts upp. En minskning med 7 % ger förändringsfaktorn (1 − 0,07). Den mängd godis som måste produceras beräknas genom att dela den mängd som i slutändan konsumeras, med förändringsfaktorn. 

15 kg/(1 − 0,072) ≈ 16,2 kg godis

Beräkningen visar att för att en person ska kunna äta 15 kg godis per år, måste 16,2 kg godis produceras.  

Utsläppen av växthusgaser beräknas till sist genom att multiplicera den totala mängden producerat godis med utsläppsfaktorn för godis:

– Utsläppsfaktor: 1,85 kg CO₂e per kg producerat godis

Utsläppsfaktorn inkluderar utsläppen av växthusgaser från odling av grödor som används vid framställning av godis (bland annat sockerbetor), samt från transport och tillverkning. Mer information om forskningen som ligger till grund för de utsläppsfaktorer som vi använder finns i Wirsenius (2019).

16,2 kg godis per år × 1,85 kg CO₂e per kg godis ≈ 30 kg CO₂e per år

Beräkningen visar att utsläppen uppgår till 30 kg CO₂e per år.