LIVSMEDEL

Här finns beräkningsförklaringar för alla kort i kategorin Livsmedel i senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021). Beräkningsförklaringens svårighetsgrad anges intill varje kort.  

Inom kategorin Livsmedel inkluderas växthusgasutsläppen från:

Odling av grödor och uppfödning av djur, till exempel utsläpp av koldioxid från traktorer som används på gården, och metan från idisslare.
– Produktion av insatsvaror som används på gården, såsom produktion av konstgödsel, bekämpningsmedel, el och fossila bränslen. 
– Produktion av djurfoder.
– Energianvändning i samband med livsmedelsförädling, till exempel i mejerier och kvarnar.
– Transport av konstgödsel, fossila bränslen och foder.
– Transport till Sverige för livsmedel som importeras, och transporter av livsmedel till butik.

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från: 

– Tillverkning av förpackningsmaterial till livsmedel. Dessa utsläpp är generellt sett små i förhållande till utsläppen från produktion av livsmedel. 
– Transport av livsmedel från butik till konsument. Dessa utsläpp är inte försumbara, men brukar räknas till transportsektorn snarare än livsmedelssektorn.
– Energianvändning vid matlagning i hemmet. Dessa utsläpp är inte försumbara, men brukar räknas till boendesektorn snarare än livsmedelssektorn. 
– Produktion av infrastruktur (till exempel vägar för transporter), jordbruksmaskiner och byggnader.

VANLIGA FRÅGOR

Undrar du något om ett specifikt kort, eller tycker att något är oklart? Här har vi svarat på frågor vi ofta får kring kort i kategorin Livsmedel från olika utgåvor av Klimatkoll. Hittar du inte det du söker? Då får du gärna höra av dig till hej@kortspeletklimatkoll.se så svarar vi så snart vi kan!

Därför att livsmedelstransporter med lastbil generellt sett är mycket energieffektiva, i förhållande till distansen de fraktas. Om samma mängd sockerärtor istället fraktas med flyg från Kenya blir utsläppen betydligt högre.

Maten i samtliga dieter och måltider avser genomsnittlig konsumtion i Sverige. I de fall livsmedel importeras har vi räknat med utsläppen från import till Sverige. 

Livsmedel från nötkreatur (nötkött, mjölk, ost, smör, etc) har stor klimatpåverkan av tre anledningar:

1. Nötkreatur är idisslare som släpper ut metan (till skillnad från gris och kyckling)​. Utmärkande för idisslare (så som kor, får och vattenbufflar) är deras förmåga att smälta gräs. Det sker i magen med hjälp av särskilda mikroorganismer som bryter ner cellulosan i gräset. Samtidigt bildas metan som släpps ut när djuren andas. För mejeriprodukter står utsläppen av metan från kornas fodersmältning för knappt hälften av de totala utsläppen.

2. Nötkreatur har lägre fortplantningstakt än gris och kyckling. En ko föder i regel bara en kalv per år, jämfört med en sugga som får mellan 20 och 30 kultingar per år, och en höna som lägger flera hundra ägg per år. 

3. Nötkreatur har lägre foderomvandlingsförmåga än övriga djurslag. Det innebär att det krävs relativt mer foder för att producera en viss mängd kött eller mjölk, jämfört med andra djurslag.

Utsläppssiffrorna på korten kan anses representativa för konventionellt såväl som för ekologiskt framställda livsmedel. Flera stora studier har jämfört klimatpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och kommit fram till att det i princip inte finns några skillnader. Å ena sidan används inte konstgödsel i det ekologiska jordbruket, vilket är positivt ur klimatsynpunkt eftersom produktionen av konstgödsel kräver väldigt mycket energi. Å andra sidan är skördarna lägre inom det ekologiska jordbruket, vilket gör att mer mark behöver användas för att producera en viss mängd livsmedel, vilket i sin tur leder till högre klimatpåverkan. Sammantaget jämnar det ut sig när klimatpåverkan per kg livsmedel produkt beräknas. 

Notera att kortspelet Klimatkoll endast handlar om klimatpåverkan och inga andra miljö och hållbarhetsfrågor. Ur andra perspektiv, såsom biologisk mångfald, är ekologiska livsmedel bättre för miljön, än konventionellt producerade livsmedel. 

Vi har antagit att den vegetariska färssåsen är baserad på vegetabiliskt protein, t ex soja-, vete- eller havreprotein. Utsläppssiffran skall ses som en kvalificerad uppskattning, då det inte finns så många publicerade studier på vegetabiliska proteinkällor.

Vi har gjort så realistiska antaganden som möjligt gällande transportsträckor och transportmedel (lastbil / båt / tåg / flyg) i syfte att så väl som möjligt avspegla verkliga förhållanden. Vi har till exempel antagit att bananer fraktas med båt från Sydamerika, och att all dryckesmjölk är producerad i Sverige.

Att transportera livsmedel är givetvis förknippat med en viss klimatpåverkan, men så länge som maten inte är fraktad med flyg, så står frakten oftast för en liten del av matens klimatpåverkan. Generellt sett spelar det mycket större roll vad vi äter, än var maten är producerad.

Nej, det ingår inte. Dessa utsläpp är visserligen inte försumbara, men de brukar räknas till transportsektorn, snarare än livsmedelssektorn.

Nej, det ingår inte. Dessa utsläpp är visserligen inte försumbara, men de brukar räknas till boendesektorn snarare än livsmedelssektorn.

I spelet ingår ett antal kort med livsmedelskonsumtion enligt olika dieter/kosthållning: blandkost ”svenskt genomsnitt”, blandkost kyckling, blandkost nötkött, vegetarisk kost och vegansk kost. Blandkost ”svenskt genomsnitt” avser den genomsnittliga konsumtionen av livsmedel i Sverige per person år 2015, baserat på information från Jordbruksverket och Livsmedelsverket (för mer information, se här). De andra dieterna har konstruerats i syfte att vara jämförbara. För att dieterna ska vara jämförbara innehåller alla lika många kalorier, och de uppfyller Livsmedelsverkets krav på näringsinnehåll.

I den vegetariska dieten har allt kött och fisk ersatts av växtbaserade livsmedel såsom baljväxter, nötter,  frön och köttersättningsprodukter. I den veganska dieten har alla animaliska livsmedel (kött, fisk, ägg och mejeriprodukter) ersatts av växtbaserade livsmedel såsom baljväxter, nötter, frön, köttersättningsprodukter och mjölkersättningsprodukter (såsom soja- och havremjölk). Proteinintaget i den veganska dieten är lägre än i de andra dieterna, men i linje med rekommenderade nivåer. 

På korten med “blandkost nötkött” och “blandkost kyckling” har vi antagit att köttkonsumtionen ligger på samma nivå som i den genomsnittliga dieten, men att allt kött är nötkött, respektive kycklingkött.

”Frigående kor” avser nötkreatur som går fritt på bete, till skillnad från nötkreatur som står uppställda i stall (en vanlig uppfödningsmetod i många länder). Kor används i detta fall som en allmän beteckning på nötkreatur, även om nötkreatur av hankön (tjurar och stutar) också ingår. 

”Frigående kycklingar” avser kycklingar som går fritt utomhus, till skillnad från konventionellt uppfödda kycklingar, som visserligen också är frigående, men inomhus och ofta på betydligt mindre yta (som på engelska kallas freerange chicken). Båda uppfödningssystemen kan anses motsvara ekologisk djuruppfödning med avseende på djurvälfärd, även om djuren äter en del konventionellt odlat foder. 

Notera att denna fråga gäller kort som inte ingår i den senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021), och därför inte finns med bland korten som har beräkningsförklaringar.