RESOR & TRANSPORT

Här finns beräkningsförklaringar för alla kort i kategorin Resor & Transport i senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021). Beräkningsförklaringens svårighetsgrad anges intill varje kort.  

Inom kategorin Resor & Transport inkluderas växthusgasutsläppen från:

– Förbränning av bränslen (bensin, diesel, flygbränsle, biodiesel) i förbränningsmotorer i bilar, bussar och flyg.
– Produktion av el till tåg och elbilar. 
– Tillverkning av bilar och bussar (det vill säga, utsläppen från produktion av materialen som fordonen består av). 
– Tillverkning av litiumbatterier till elbilar. 
– Förstärkt klimatpåverkan som uppstår när flygplan flyger på på hög höjd, den så kallade höghöjdseffekten. 

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från: 

​- Produktion och underhåll av infrastruktur, såsom vägar, järnvägar och flygplatser. 
– Tillverkning av flygplan och tåg (eftersom den totala färdsträckan över hela livslängden är mycket hög blir produktionsutsläppen i det närmaste försumbara när de slås ut per km). 

VANLIGA FRÅGOR

Undrar du något om ett specifikt kort, eller tycker att något är oklart? Här har vi svarat på frågor vi ofta får kring kort i kategorin Resor & Transport från olika utgåvor av Klimatkoll. Hittar du inte det du söker? Då får du gärna höra av dig till hej@kortspeletklimatkoll.se så svarar vi så snart vi kan!​

Höghöjdseffekten avser den förstärkta klimatpåverkan som orsakas av utsläpp på hög höjd. Flygplan som flyger på hög höjd orsakar dels en direkt påverkan på klimatet i form av utsläpp av koldioxid från förbränning av flygbränsle. Men flygande har även indirekta effekter på klimatet, som hänger samman med att utsläppen sker på hög höjd. 

De indirekta effekterna består dels av en värmande effekt på grund av molnbildning på hög höjd (vattenånga är en stark växthusgas), och dels av en kylande effekt på grund av utsläpp av partiklar som reflekterar den inkommande solstrålningen tillbaka till rymden. Eftersom dessa effekter är svåra att uppskatta, och dessutom motverkar varandra, har vi i tidigare utgåvor av spelet bara räknat med den direkta klimatpåverkan från förbränning av flygbränsle. Men tack vare ny klimatforskning (Lee m. fl., 2021) har vi i senaste utgåvan av Klimatkoll nu inkluderat den så kallade höghöjdseffekten. 

Hur mycket klimatpåverkan förstärks beror på vilken höjd utsläppen sker på, vilket i sin tur beror på distansen (ju längre distans, desto högre upp i atmosfären flyger flygplan). Vi har räknat med en förstärkningsfaktor på 0 % på flygningar under 50 mil, 70 % för alla flygsträckor över 1 000 km, och en linjär ökning av förstärkningsfaktorn från 0 till 70 % på alla flygningar mellan 500 och 1 000 km. 

I beräkningsförklaringarna visar vi exakt hur vi har räknat, steg för steg!

För alla kort som har med pendling att göra har vi antagit att endast en passagerare reser i bilen.

Det hänger ihop med olika storlek på bilarna. Mindre bilar har generellt sett kortare körsträcka per år. Att mindre bilar körs kortare sträckor kan bero på flera saker, bland annat att de i viss grad är en så kallad andrabil som bara används för kortare arbetspendling.

Det beror på att bilarna har olika stor bränsletank, och drivs av olika slags bränsle (diesel eller bensin). Vi har använt genomsnittliga vikter för bilar med olika stor bränsletank och olika slags bränsle.

Bara när de är av betydande storlek. För fordon som nästan alltid är i drift (såsom tåg och flyg) blir produktionsutsläppen per km försumbara, eftersom fordonen färdas så långt under sin livstid. Vi har bara räknat med utsläppen från tillverkning för resor med bilar och bussar, och inte för resor med flyg och tåg.

Det syftar på hur fullsatt flyget eller tåget är i genomsnitt. En beläggningsgrad på 55 % innebär till exempel att det i genomsnitt går 0,55 passagerare per säte.

Det betyder att vi endast har räknat med den direkta klimatpåverkan från förbränning av flygbränsle (alltså utsläpp av koldioxid), och inte den så kallade höghöjdseffekten som hänger samman med att utsläppen sker på hög höjd. Höghöjdseffekten ingår endast i den senaste utgåvan av Klimatkoll (utgåva 2021). Läs mer här.