Hoppa till innehåll

FÖRSLAG PÅ LEKTION MED EKOSYSTEMKOLL

ÅRSKURSER: 4-9 i grundskolan + gymnasiet
TID:
ca 50-60 min 
ÄMNEN:
Biologi, naturkunskap, geografi och samhällskunskap
MÅL: 
Eleverna ska utveckla en ökad förståelse för hur ekosystem fungerar och hur arter är beroende av varandra. De ska också få syn på vilken betydelse biologisk mångfald har för både naturens och människans välmående.
MATERIAL:
 Du behöver ha kortspelet Ekosystemkoll och helst tillgång till en dator med projektor för att kunna visa instruktionsfilmen. 

Innan lektionen (ca 10 min)

  • Läs igenom spelreglerna och titta gärna på instruktionsvideon.
  • Förbered projektorn. 
  • Öppna en kortlek och bekanta dig med korten och symbolerna.
  • Förbered klassrummet genom att ställa iordning spelbord. Se till att borden är tillräckligt stora (gärna minst 60 cm djupa). Slå ihop smala bord vid behov (spelet behöver gott om plats).
  • Läs igenom denna lektionshandledning och titta igenom övningarna. Välj gärna ut 1-2 övningar att göra efter ni har spelat!

 

Under lektionen (50-60 min)

1. Introducera spelet

Berätta för eleverna att de ska få upptäcka hur djur och natur hänger ihop genom att spela ett roligt och lärorikt kortspel. 

2. Spela Ekosystemkoll i små grupper

  • Dela in eleverna i grupper om helst 4 elever per grupp (3-5 fungerar också).
  • Visa instruktionsfilmen eller gå igenom reglerna. De finns här på hemsidan och på regelkorten i spelet.
  • Dela ut en kortlek till varje bord och låt eleverna dela ut korten enligt reglerna.
  • Låt spelet börja.
  • Gå runt i klassrummet medan eleverna spelar, svara på frågor och stötta de grupper som behöver hjälp. Grupper som blir klara snabbt kan spela en gång till. 
  • Uppmana grupperna att låta korten ligga kvar orörda på bordet efter att de spelat klart (frågorna i nästa steg tar avstamp i hur korten ligger). 

 

3. Reflektion och diskussion

Reflektera i helklass kring de tankar som uppkom under spelet medan korten ligger kvar på borden. Fråga t ex vad eleverna lärt sig och om något förvånade dem. Nedan följer två förslag på frågor som passar bra för djupare diskussioner. 

Vad händer om ett miljögift, t ex PFAS, släpps ut i en sjö? 

–  Berätta att det först tas upp av grönalgerna. Fråga vad de tror händer sedan. När någon gissar att det förs vidare till djurplankton, be dem fortsätta – hur sprider det sig vidare? Led dem genom näringskedjan: från djurplankton till fiskar som mört och spigg, vidare till rovfiskar som gädda, och slutligen till fåglar och andra toppredatorer – inklusive människor som äter fisk från sjön. 

Avsluta med att förklara att ju högre upp i näringskedjan, desto högre koncentration av giftet. Detta kallas biomagnifiering. Diskutera vad det innebär för ekosystemet och för människors hälsa.  

Vilka arter har störst betydelse för att ett ekosystem ska fungera och må bra?

– Det finns inget enkelt svar på frågan, utan varierar från ekosystem till ekosystem. Men vissa typer av arter, med särskilda funktioner, spelar en viktig roll i många ekosystem. Klicka på de utfällbara rubrikerna nedan för tre exempel! Fråga eleverna om de kan komma på fler exempel på arter som spelar en särskilt viktig roll.

Toppredatorer, såsom vargar och örnar, spelar en avgörande roll i ekosystem eftersom de reglerar populationerna av andra arter och håller balansen i näringsväven. Om de försvinner kan konsekvenserna bli oväntade och långtgående. 

Ett exempel som visar detta: Hajar utanför USA:s östkust överfiskades kraftigt under flera decennier eftersom fiskare ville ha fisket för sig själva – de visste dock inte att rockorna i området bara hade hajen som naturlig fiende. När hajarna försvann ökade därför rockorna kraftigt i antal. Rockorna åt upp de musslor som annars filtrerar och renar vattnet. När antalet musslor minskade försämrades vattenkvaliteten, algerna dog och med dem försvann lekplatser och föda för småfisk. Det i sin tur ledde till att större fiskar sökte sig till andra områden med mer mat. Resultatet blev ett kraftigt försvagat marint ekosystem med betydligt sämre fiske – tvärtemot vad fiskarna från början hade hoppats på. Läs mer här.

För ett annat exempel på vilken roll toppredatorer spelar i ett ekosystem, titta gärna på filmen ”How Wolves Change Rivers” (4 minuter).

Producenter är organismer som via fotosyntes omvandlar solljus till energi och utgör basen i näringskedjan. I vattenekosystem är grönalger ett typiskt exempel – de omvandlar solljus, koldioxid och näringsämnen till energi och syre, vilket ger föda åt djurplankton och indirekt åt fiskar och andra djur. Utan producenter skulle hela näringsväven snabbt försvagas. 

Pollinerare är djur som för pollen mellan blommor och på så vis hjälper växter att föröka sig. Bin, fjärilar och humlor är vanliga exempel – tack vare dem kan växter bilda frön och frukter som utgör mat för både människor och djur. Utan pollinerare skulle många ekosystem utarmas och flera växtarter få svårt att överleva.

4. Gör en eller flera övningar 

Om det finns tid kvar i slutet av lektionen (eller under nästa lektion): Välj en eller flera av de övningar som hör till spelet (klicka på knappen nedan)! Om tiden är knapp kan du också välja att bara ge eleverna Hemuppgiften!

Ett urval av kort från kortspelet Ekosystemkoll om samspelet mellan arter i naturen och näringskedjor.