Vi har beräknat utsläppen som kan undvikas om en genomsnittlig svensk halverar sitt matsvinn under ett år. Siffran på kortet är skillnaden i utsläpp mellan två alternativa scenarier, och minustecknet framför siffran indikerar att det rör sig om en besparingspotential.

För att beräkna utsläppen har vi utgått från kortet ”Blandkost svenskt genomsnitt”, se här. En genomsnittlig svensk blandkost orsakar utsläpp på 1 963 kg CO₂e per år (vilket har avrundats till 2 000 kg CO₂e på kortet). Att en del mat, såsom ben och bananskal, behöver slängas är oundvikligt. Annat svinn kan däremot undvikas, till exempel genom att äta upp mat innan den blir för gammal. Ju mer mat som går till svinn, desto mer mat behöver produceras, och desto större blir klimatpåverkan.

För att beräkna utsläppen som skulle kunna sparas har vi halverat det svinn som kan undvikas, för alla livsmedel. För färsk frukt och grönsaker har vi till exempel antagit att svinnet sjönk från 40 % till 20 %. Klimatkolls beräkningsmodell innehåller närmare 100 olika livsmedelskategorier, varför det inte finns plats att redogöra för alla data och beräkningar här. Mer information om svinnfaktorerna som vi har räknat med, och vilka källor de baseras på, finns i kapitel S1.2 i Bryngelsson m. fl. (2016b). Generellt sett har vi inkluderat svinn i producentled, grossistled och konsumentled.

Beräkningarna visar att en genomsnittlig svensk blandkost med halverat matsvinn orsakar utsläpp på 1 767 kg CO₂e per år. Det innebär en besparingspotential på 196 kg CO₂e per år (1 963 − 1 767 kg CO₂e), vilket har avrundats till 200 kg CO₂e på kortet.